......efter snart två veckor med en ömmande axel. När H väl ger upp, då vet man att det är allvarligt, för det finns inte många som är mer envetna än denna man. Han kunde inte ens lyfta hammaren den galningen. Som tur var fick han hjälp med ihopbankandet av spånskivorna av pappa idag. Sen bar det av till akuten för läkarvård, hoppas på en kortisonspruta för att lindra smärtan för ett tag i varje fall. Den kommande veckan blir det en paus från huset, det är viktigare med hälsan på mitt hjärta :(